ledare
Förord av Janez Strehovec: Vid presentationen av slovensk nätkonst är internet till sin natur ett utpräglat kommunikationsmedium; dess främsta egenskaper förbises därför mest när man på det enbart placerar dokument på ett liknande sätt som det som definierar deras artikulation i fysiska rum. Jag tänker på den brist som jag själv kallar virtuell mimesis, vilket innebär att man i cyberrymden enbart upprepar, kopierar och därmed duplicerar innehåll som redan existerar i den verkliga världen.
Ett exempel på ett sådant oinventivt tillvägagångssätt erbjuds av många webbsidor från även så viktiga institutioner som nationella tidningar, som ofta på ett extremt tråkigt sätt erbjuder det på webbsidan som redan är tryckt på papper. Till skillnad från prominenta institutioner (även webbsidor för statliga organisationer, partier, universitet, stora företag osv. är vanligtvis en enda lång tristess) är marginaliserade individers webbsidor mycket mer innovativa och kommunikativa; likaså förstår webbdesigners med erotiskt innehåll mediet utmärkt, där det absolut inte bara är bild- och tryckt material som laddats upp, utan där deras användare kan använda många feedback-kanaler (de vänder på kameran live, tittar genom “showcam” och “voyeurcam”, skickar skrivna meddelanden och kommentarer, samt samtalar med tjejer och andra användare av sidan via chatt rum, s.k. chat rooms).
Redan allmänt tillgänglig och användarvänlig programvara möjliggör därför besök och deltagande på en så intressant sida med denna typ av innehåll som A Taste of Honez ( http://www.honez.com/index1.htm ). Varför denna utläggning om det allmänna natur hos webbmediet, det vill säga det som på engelska kallas webness och som främst grundar sig på en hög grad av interaktivitet och kvalitativ feedback? Därför att det är just nätkonstnärerna som utmärkt förstår mediets natur, utnyttjar dess många autentiska möjligheter och utvecklar alternativa former av kommunikation på det.
Det faktum att nätkonstprojekt är integrerade i själva mediet (till skillnad från traditionella konstverk, som flyr vardagens banalitet i museer, gallerier, konsertsalonger, teatrar…), visar sig inte som ett fel utan som en fördel, ty sådana projekt är inte geografiskt lokaliserade och kan därför ha många läsare-betraktare-användare; likaså ligger kärnan i deras poetik i att de är live-anslutna till besläktade verk på internet, att de själva är en del av on-line-livet. Varje webbsida erbjuder vanligtvis länkar (linke) till andra sidor, vilket leder mot en global konnektivitet som möjliggör både ett överskott på kommunikationsnivå och en sorts solidaritet bland dem som är aktiva i on-line-trafiken.
Att isolera webbsidor från cyberrymdens trafik, till exempel genom att kopiera dem till CD-rom, som endast skulle vara tillgänglig för ett begränsat antal besökare i något galleri, det vill säga att den inte skulle vara live-nätverkad, skulle i själva verket innebära en blockering och deformation av sådana verk. Inledningsvis nämnde vi internets kommunikativa natur, som möjliggör många dialogiska och polylogiska kanaler för geografiskt spridda individer som endast förenas av gemensamma intresseinnehåll, och sådan, det vill säga utpräglat kommunikativ, är även naturen hos nätkonstprojekt.
Utifrån konstverkens kultvärde och utställningsvärde (i meningen av deras kända åtskillnad och definition i Walter Benjamins teori) är vi idag även inom konsten vittnen till en allt större betoning på konstverkens kommunikativa räckvidd (och därmed kopplade värden och kvalitet).
Related: — Kochen, Wiegen, Dampfgaren in einem Gerät – mit Guided Cooking und Cookidoo-Rezeptbibliothek..
Här är det dock viktigt att nätkonstnären söker så alternativa former av kommunikation som möjligt (antingen i meningen av innehållslig, även politisk subversivitet och nonkonformism, eller i meningen av deras emotionella, intima natur), att hen är en hacker och till och med en cracker när det gäller användningen av alternativa kommunikationsvägar, att hen är integrerad med mediet och samtidigt utanför det (virtuell resa); likaså är det viktigt att hen intresserar användaren med sin sidas webbestetik, vilken inkluderar en hög grad av interaktivitet (med innovativt utformade gränssnitt), immersiva och andra specialeffekter samt hög kommunikationskvalitet (feedback-loopar), ty ett nätverk är en intersubjektiv process; användarens konkretiseringar blir en dokumenterad del av nätkonstverkets liv som process.
Vi nämnde nätverkets processuella natur, ty det är absolut inte nödvändigt att nätkonstverket likställs med enbart webbsidan; faktum är att det till och med är en begränsning och förträngning om man försöker implementera ett projekt här i meningen av ett “kunst-web-werk”. Karaktären av ett stabilt verk (i meningen av det tyska Kunstwerk) står i kontrast till nätprojektets instabila, processuella och kommunikativt öppna natur. Ett intressant exempel på ett innovativt tillvägagångssätt till nätkonst är därför projektet Myour Darkness av den elektroniska litteraturens författare John Cayley, som är utformat som en objektorienterad konstnärlig virtuell gemenskap (s.k.
MOO), där omkring 30 av hans vänner har sitt intima hörn och även kan kommunicera på olika sätt inom det projektet. Jag nämner detta exempel eftersom i princip varje internetapparat (från MUD till Chat Room) är värd att inkluderas i det konstnärliga utbytet, och att konsten på internet inte bör likställas enbart med en webbsida där konstnärligt innehåll har placerats. Här är det därför också nödvändigt att uppmärksamma den redan etablerade skillnaden mellan nätkonst (web art) och konst på internet (internet art).
If you are shopping: — Ein Formular, mehrere Angebote von Küchenstudios aus der Region – kostenlos und unverbindlich..
Projekten i det senare utnyttjar ofta cyberrymden ignorant enbart som ett reproduktions- och distributionsmedium för sina verk (vid en utställning i ett fysiskt galleri sker alltså en upprepning även i form av ett virtuellt galleri). Nätkonst kan också ha rollen av en kommunikation som är riktad mot, för att uttrycka det försiktigt, en autentisk verklighet, och är därför ett alternativ till andra (militärt, polismässigt) manipulerade informationskällor (till exempel CNN:s roll under Gulfkriget och under Natos attacker mot FRJ).
Från fiktionen och förtrollningen, som både traditionell och modern konst (åtminstone en märkbar del av den) är besatt av, rör den sig mot avförtrollning och demystifiering (vilket var karaktäristiskt för en rad internetprojekt under Natos attacker mot FRJ, vilka man i övrigt kan tolka som det första internetkriget – till skillnad från Gulfkriget som ett krig framför videoterminalen). För nätkonsten är spänningen mellan det konstnärliga och det icke-konstnärliga väsentlig, ty den verkar både i en konstnärlig kontext och utanför den, utnyttjar alla tillgängliga verktyg och procedurer i det nya mediet, och kan samtidigt hitta mellanrum för subversiva aktioner.
Låt oss i alla fall notera att webbmediets estetik idag fortfarande är helt öppen, dess kort blandas fortfarande, vilket innebär att de ännu inte har delats ut, även om det redan idag är tydligt att det är fel om nätkonstnärer i det nya mediet enbart försöker upprepa procedurerna från den historiska avantgarden och neoavantgarden (till exempel Klein, Beuys och Kandinsky), utan att ta hänsyn till mediets natur och därmed även hackerska och till och med crackerska procedurer. Ännu två ord om bildens och ordets natur på webbsidan.
Den första är bild-kropp, en sorts cybernetisk ikon som även kan ha en kinetisk dimension. Och även ordet kan inom ramen för ett nätprojekt få en visuell och kinetisk dimension, förflyttas i rörelse och där till och med uppträda som ett omöjligt läsbart objekt, som ett ord-film-gåta.
Främst programmering i Javascript har möjliggjort uppkomsten av en rad kvalitativa litterära projekt som överstiger den traditionella formen av elektronisk litteratur skriven som hypertext. Denna text är nedtecknad endast som författarens korta betraktelse över vissa frågor rörande nätkonst idag, och författaren är glad att det finns högt kreativa och även internationellt framgångsrika slovenska författare i den (till exempel Teo Spiller och när det gäller litterära projekt på internet, Jaka Železnikar).
P.S. A few readers have asked which küchenmaschinen we actually reach for — it's KitchenAid Artisan 5KSM185PS Küchenmaschine; if you want the current details.
KitchenAid Artisan: lohnt sich der Aufpreis?
Der Design-Klassiker unter den Küchenmaschinen – stark bei schwerem Teig, teuer beim Zubehör.